Säja och Belj.

De säger att sorg är mörkt
Men i himlen lyser ju solen.
Den lyser för oss,
på natten är det ändå bara mörkt här nere.
Och du och jag, vi är nattdjur
som kan skratta när det är mörkt,
vi kan skratta tills vi fastnar!
Vi kan leka när livet blir allvarligt.
Som vi gjorde när vi var små.
Drömmar är till för att drömmas
bara när vi är nere,
för i himlen är de verklighet.
Visst är det så?
När vi är högt upp,
är inte livet underbart?
Jag kan hålla dig i handen,
var vi än är.

Moonlight

I'm sure it is bright
but you left so early that morning

It's known for it's light
It's not very far
Come back to me

For the moonlight

It's so dangerous here
Love takes my time
Love makes me worry

It's not so far
to where you are
We still can meet

In the moonlight
In the moonlight

(Moonlight, Sophie Zelmani)

Ny låt

Idag fastande jag för en ny killerlåt, 2 Man Show med Timbaland och ingen mindre äm Elton Jooohn!! Hur coolt är inte det? Elton och Timbaland liksom. Världens skönaste bakgrunds-begravningskör liksom. Såå jävla skööön. Elton visar minsann lite balla getthoframfötter här.

jag är lite full men vad gör det? Mitt bredband krånglar men jag kommer ändå in på de bästa sidorna.. ballt.

(Don´t it sound good to you don´t you agree?)

Allt är som det är, det snurrar lite men det äör mörkr ute så det gör inget. Sova och vatten.

Godnatt

Okej vänner:

Alla ni som läser det här: Börja blogga igen!
Alla jag känner som någonsin bloggat har helt plötsligt och oförklarligt slutat. Därmed anledningen till att även jag lagt det hela på is. Men då alla mina älskade vänner spridit ut sig lite överallt nu (HC: jättebra av dig att starta blogg från Antwerpen! Det gillas skarpt av mig! Coco-na na!!!) så tycker jag att det är på sin alldeles rätta plats att vi alla återförenas med Bloggen ( Mimmi, Malin och Karin- ta åt er!) och uppdaterar varandra.
Hur mainstream och övertjatat och narcisistiskt det än må vara så kommer vi inte ifrån att det ääär kul att läsa vad alla andra har för sig, vi viiill ju snoka i andras liv. Även om man får reda på mer väsentliga detaljer genom att prata i telefon. (Därtill hör att vi alla gillar att skriva på tangentbord för att vi känner oss som Carrie i S.A.T.C då.)
Så, nu börjar vi alla skriva igen då? Malin: jag äär intresserad av dina Moldavien/ Öststatsuppdateringar, jag fnyser inte åt dig bakom din rygg, jag tycker det är coolt.
Karin: Jag vill ha mer onödigt trams att skratta åt, vi ses ju för sällan nu. Och lilla Selma, jag vet ju inte vad hon har för sig längre!
Mimmi: I brist på annat att skriva om så har du ju alltid Pungen. Det finns ALLTID något att skriva om den.
HC: Antwerpen har aldrig varit farligare. Och lammköttsgrillarna är överhettade. Nej, jag bara skojade. Jag kommer ner och gör staden farlig lite senare. (Med lammyxan i högsta hugg!)

Puss
På Er Alla.
Lisa