Jag är Chick!

Just nu känner jag mig som en Sex and the city- tjej.

Jag sitter nysminkad (en diskret, vårfräsch make) och nymanikerad (visst får man kalla det manikyr även om naglarna är nästan obefintliga av bitande?)
framför min svarta, cleana nya dator. Ur mina högtalare pumpas skön jazz-house och jag är sådär lagom hemmasnygg fast ingen ser mig men jag låtsas det. Jag röker ej men jag dricker starkt kaffe ur en kopp utan handtag. Jag har mailat alla agenturer som finns i Stockholm och läst hela nya ELLE och 20 sidor ur Djävulen bär Prada. Till andra karriärframsteg hör att jag spenderat en timme på att omsorgsfullt lägga in mitt cv på Manpower. I dag har de öppet hus så jag ska dit och le och charma alla rekryterare tänkte jag. Inte för att jag tror att de kan ge mig ett jobb som jag vill ha men ändå.

Manpower, förresten- vad är det för namn? Fy vad könsdiskriminerande. Fast det är klart, hade det hetat Girlpower eller Femalepower så hade inte en enda karriärsuktande man ens sett åt dem.
Höpp!

På tal om manlig styrka- i natt blev min besatthet av Prison Break ett faktum. Eftersom jag missade avsnittet i måndags och helt jävla typiskt missade den efterlängtade kysscenen mellan Michael och Sarah så var jag bara tvungen att ställa klockan och se reprisen som gick halv två i natt. Till min besvikelse visade det sig. Det var den futtigaste och ohetaste kysscenen jag nånsin sett. Och den har jag väntat i över ett år på.